Ett avtryck i sanden

Länge sedan jag skrev något nu. Har intalat mig själv att bloggvärlden är något som jag aldrig kommer ha dedikation nog till för att underhålla. Istället nöjer jag mig som nu. Med några få inlägg per år.

Nu spelas Lay It Down Slow i högtalarna och vidare ut mot gatan. Sommaren är nära nu. Jobbigt nära. Har funderat lite i all ensamhet över vad kultivering egentligen är. Bara för att man svänger sig med akademiska ord och läser klassisk skönlitteratur, klassas man som kultiverad då?

Den normen har fått en bisarr vinkling i vårt samhälle och man kan bara se framför sig den där mannen i rosa stjorta med chinos som pratar med sina vänner om hur fint toscana är och hur han verkligen har fått en ny inblick på livet efter att ha läst någon bok av Paolo Coelho. Själv tycker jag att det då är roligare att föra konversationer med t.ex. en lagerarbetare. Jag menar varför inte? Dessa gör sig inte till för att passa in i samhällets riklinjer, de gör som de själva vill och säger vad de tycker. Måhända att jag profilerar nu. Alla är inte så, men det är bilden jag har i mitt huvud.

När jag läser igenom inlägget så känns det meningslöst, men det är skrivet och det får stanna.